Göteborgsposten – 18 december 1861, sida 2

dera samt söka utforska hvarandra, innan de råka i handgemäng. Camparini drog nu, lugn och kall, en stol fram och kastade sig deri, samt inbjöd med en åtbörd Bambonlå att taga en bakom honom stående stol. — Således, min käre son, återtog galerkonungen och kastade det ena benet öfver det andra, således har du rönt behofvet af att få återse dina dagars upphof. Det är som det bör vara! Apropå, huru kallar du dig nu? — Som förut, svarade Bamboula. — Men förr hade du tvenne namn. — Nåväl, jag bar dem qvar ännu. — Och, oss emellan sagdt, med hvem har jag den äran tala? är det med galerslafven Bamboulå eller med f. d. grefve de Sommes? — Med hvilkendera du behagar. En stunds tystnad inträdde nu, hvarunder Bamboulaå nyfiket granskade rummet. -— Det är ett vackert hotell du bebor, sade han slutligen. Tillhör det dig eller din hustru? — Det tillhör henne, det är sannt, men vi lefva så väl tillsamman. — Det tillhörde således förr dHorbigny. — Ja. — Åpropos dHorbigny, får jag inte se min vackra styfmor ? — Du har då något att tala med henne om ? — Ja, intressanta saker.