-—sådda baner, som tvingar tyranniet att darra. New-York Herald, den mest spridda bland amerikanska tidningar, omtalade dagligen högtrafvande ordalag uppeggande detaljer om stora utkämpade bataljer, i hvilka vanigtvis en man berättades vara dödad och tvenne sårade på unionisternas sida, medan stora hopar af de federativa skulle ha bitit i gräset. En annan tidning afmålade det elände södra armeen var utsatt för tillfölje af febrar, hunger och dåliga kläder. En tredje försäkrade sina läsare att en stark längtan efter återinträde i unionen uppväxte isödern. En fjerde ansåg sig, enligt uppgift från en trovärdig gentleman, kunna försäkra, att erkeförrädaren Jefferson Davis dött redan några veckor förut. Å andra sidan berättade oss en af våra vänner en morgon, att han gjort sig besväret att räkna antalet af fallne ifrån krigets begynnelse och, enligt en stor tidnings uppgifter, funnit det uppgå till 1,200,000 man. Ibland åter upplyste man oss att Lexington hade kapitulerat, att rebellarm6en nu var närmare hufvudstaden än den var två månader förut, att Kentucky var nästan förloradt, att Missouri beslutat utträda ur förbundet och att presidenten Davis var vid förträfflig helsa. Vi beslöto derföre att med egna ögon se huru det i sjelfva verket stod till i sydstaterna. Sedan vi erfarit att vi på inga vilkor kunde slippa fram genom militärlinierna kring Washington, begärde vi pass vesterut i förhoppning att genom Kentucky kunna framkomma dit. Till vår förargelse funno vi på baksidan följande anteckning: Statsdepartementet, Washington, 18 Sept. 1861. Man förutsätter att egaren af detta pass ej skall inträda i någon af de insurrektionella staterna. W. H. Seward Statssekreterare. Wingfield Scott. Vi skickade derföre dokumentet tillbaka dit hvarifrån det kom. Huru vi lyckades passera unionisternas utposter är onödigt att berätta; vare det nog sagdt, att första tecken dertill, att vi nalkades secessionistarmåen, bestod deruti att vi funno en brygga, öfver hvilken vi hoppats komma öfver Green River i Kentucky, nedbränd ända till vattenbrynet och de ännu ej förstörda delarne af densamma rykande på stränderna. Landtfolket underrättade oss att ett detachement af sydtrupperna utfört sprattet med bryggar. dagen förut. Att döma af det sätt hvarpå det goda folket talte om soldaterna och försäkrade oss att de intet ondt gjorde, utan betalde hvad de behöfde i guld och silfver, var det fullt klart, att de ej precist erkände mr Lincolns öfverherrskap, utan att vi verkligen gjort vårt inträde i de insurrektiouella staterna. Dessutom påmindes vi af en annan händelse att invånarnes begrepp om köpoch säljbar egendom äfven innefattade begreppet negrer. Vi blefvo nemligen tvungna att stanna öfver natten på en cottage, tillhörande en okonstlad gammal landtbrukarefamilj. Vi sutto kring stockelden i det rum, som utgjorde våra värdars på en gång kök, salong och säng1 VIEN YTA IRON WNBA 2 AE RE ETEN: