Göteborgsposten – 16 december 1861, sida 4

som med dem äro förknippade, väcka minnet af sto ra tilldragelser, af ädla och hjeltemodiga handlin gar, de der kraftigt anslå själen och komma hjer tats strängar att vibrera starkare, än som är falle vid hvardagslifvets kalla prosa. Ett sådant namn ä Schweiz. Hvem hör väl detta namn nämnas, utan att e inra sig ett folk, som från urminnes tider skatta iheten högre än lifvet, som endast med tillbjelp a 3fr t okufliga mod och sin oförsvagade mannakrat stit de bojor, med hvilka despotismen ömsom genorn rä nker, ömsom genom våld, sökte klafbinda det Hv em hör detta namn nämnas, utan att erinra si en Arnold von Winkelried, som i sitt eget brös mottog de lans-spetsar, som annars skulle hafva träf fat hans fosterlands hjerta, eller en Wiihelm Tell som hellre ville dö, än blotta sitt hufvud för tyran niets symbol, och som under de qval, hvilka en ill fundig grymhet uppfann för att med dem riktigt plå ga hans fadershjerta, svor att befria sitt land oci hämnas på dess törtryckare — och som äfven höl denna sin ed? Hvem önskar ej att närmare lära kän na de evigt minnesvärda ställen, der en handful herdar och landtmän med sina från förfädren ärfdt vapen sprängde de jernklädda och såsom oöfvervin neliga ansedda riddarskaror, som tyrannen utsänd till att blifva deras förtryckare? Hvem önskar ej när mare lära känna orter sådana som Morgarten Laupen, Sempach, Granson, Murten, Na nus o. s. v., hvilkas namn skola stråla med oför gänglig glans, så länge en gnista af känsla för fo sterland och frihet qvarlefver i folkens hjertan? Om ett lapvd sådant som Schweiz, med sin stor artade, vildt romantiska natur, om ett folk sådan som Schweizarue, hvilka ännu i dag till en stor de bibehålla sina enkla seder, sin fosterlandskärlek oc sitt frihetsälskande sinnelag, ej kunna annat än väc ka den bildade verldens deltagande och intresse, si skall utan tvifvel en fullt tillförlitlig och träffande skildring af detta land och detta folk vara för der läsande svenska allmänheten en välkommen litterä företeelse.