— Honom och Rick! — NHvar äro de? — I Paris. — Nå... -Hittills hafva mina efterspaningar varit förgäfves, men jag hoppas. Fouchå återkom till agenten och sade med fast stämma: — Vi måste bemäktiga oses dessa män! 8Sedan de allmänna angelägenheterna blifvit slutade, skola vi tänka på de enskilda, och jag har en skuld att betala! Du minnes väl resan till Nantes, Jacquet? Nåväl, så sannt jag heter Fouch, skall jag låta dem dyrt betala den mystifikation, för hvilken jag var lekboll. Dessa hän, grefve de Sommes, den falska Roger, Cawparini ... vi måste ha dem fast! Jacquet såg på Fouchå. — Vi skola ha dem! sade han. — Men buru är det med Bernards dotter? — General Lefebvres hustru har åtagit sig henne, — Och hvar är bon? — Hos Gervais. — Ah! inföll Fouch otåligt, endast ett års lugn; jag begär blott det! Men för att Frankrike skall kunna bli lugnt, behöfves det en man .... Och denne man... hvar skall man finna honom?