Göteborgsposten – 13 december 1861, sida 2

kande. män, ban ville, att de skulle vara honom tillgifna, att de skulle helt och hållet tillhöra honom. Han hade börjat med att slåss med dem, för att kunna imponera på dem med sin fysiska styrka; han slutade med att frikostigt bjuda dem. Den plan han bar inom sig hade således dittills fullkomligt lyckats. — Hören nu, gossar, återtog sjögasten. Viljen j vinna hundra francs och min vänskap? -— Hundra francs! upprepade alla de dricHundra francs i klingande mynt var en stor summa vid denna tid, då penningar saknades och gapperet ingenting var värdt. — Hundra franes åt hvar och en, som vill bli en sann matros! sade Mahurec. — Låt gå! upprepades från alla håll. Mahurec gaf tecken åt Maucot och PetitPierre, samt satte sig grensle öfver en bänk. Fjäriln betraktade från ett hörn af rummet denna syn, af hvilken ban ej förstod det ringaste. Dörren till krogsalen öppnades nu och en femte sjöman kom in i salongen. Denne sjöman var la Rochelle. — Du kommer för sent, min gosse, farcen år utspelad! sade Maucot till bonom och tryckte hans hand. — Möjligt, svarade la Rochelle, har å min sida också gjort nytta. men jag