sin. Handeln låg nere och ingen säd importerades, Fastän man befann sig i en redan långt framskriden årstid, var likväl kölden fortfarande stark : floder och kanaler lågo ännu betäcka med is, Ingen farkost kunde komma fram eller tillbaka. Den 11 germinal 1795 voro förstäderna i rörelse redan tidigt på morgonen och folksamlingar fyllde alldeles ingångarne till Konventet. Aldrig hade den politiska atmosferen varit mera tung än denna dag. Öfverallt rådde ett buller och ett tumult, som tillväxte med hvarje minut. De båda partierna Jakobiner och Thermidorer kände ögonblicket för en afgörande strid nalkas, och hvartdera partiet sökte stärka sitt mod, lifva sina krafter och rekrytera hjelptrupper. Boderna voro till största delen stängda, ett säkert tecken till en het dag. Nära gatan VPEchelle låg då ett temligen vackert hus, hvilket för att döma efter antalet af dem, som från alla håll strömmade dit, säkerligen utgjorde ett politiskt samlingsställe. I detta hus bodde verkligen vid denna tid en person, hvars namn började bli ytterst ryktbart och snart skulle bli kändt öfver hela Europa. Det beboddes nemligen af Konventsledamoten Fouch. (Forts.)