Göteborgsposten – 11 december 1861, sida 2

framför en löndörr i väggen, hvilken han öppnade så sakta, att intet ljud nästan förnams. Detta hus låg, liksom de andra egendomarne vid gatan Beaujolals, med ena fönsterraden åt gatan och med andra åt trädgården till PalaisEgalit6. Det rum, hvars dörr Bamboulå så sakta öppnat, låg åt trädgården. Detta rum var stort, men illa möbleradt. Då de Sommes inträdde, satt en qvinna derinne till hälften gömd i en stor länstol. Hon satt orörlig och tycktes vid första ögonkastet vara sanslös, men hennes vidöppna och stirrande ögon, hennnes af konvulsiviska ryckningar skakade lemmar förrådde dock lif Denna qvinna var Blanche de Niorres. Hon gjorde ej någon rörelse, under det Bamboulå sakta närmade sig. Hon hade, fördju. pad i sin smärta, säkerligen icke hört honom Bamboulå stannade och betraktade henne. Et lätt gnissel hördes liksom från rummet nästin. till. Bambould log. — Godt! mumlade han. Rick är på sir post, municipalen och vittnena vänta; denna gång äro ej Jacquet och Henri tillstädes, för att förs bort Låonore, såsom de gjort med Henri. Nu finnes ej mera något hinder mellan mig och rike: domen, Bamboulaå tog ett steg framåt. Blanche hade vändt sig om och utstötte nu ett sönderslitande skri.