Göteborgsposten – 11 december 1861, sida 1

RN RSENRRSREE RE RR ———LLL skoleundervisningen, äfven utom Skolstyrel sen. Ledamotskapet deri hade i detta hänse. ende snarare varit till hinder än till gagn. Då fråga härefter uppstod om tyllande af de genom afsägelserna lediga platserna in om Skolstyrelsen, förekom den märkvärdiga tilldragelsen, att ett par af de valda ledamöterna, när ofvertalelser icke hjelpte, tycktes vilja tvinga hr J. A. Colliander att mot sir vilja i Skolstyrelsen qvarstå. Det påstods att han icke innehade de nödiga tre kommu: nala befattningarna. Ordföranden påpekade emellertid det oriktiga häri och sedan åtskilliga förslag blifvit gjorda (af de redan valda medlemmarna) blef utgången den förut omtalade. Grosshandl. Edv. Dickson, som näst efter lektor Heurlin föreslogs, afsade sig förtroendet på det bestämdaste. Märkvärdigt nog blef icke adj. C. O. Bredbergs namn nämndt, ehuru han varit den, som på Skolstyrelsens förslag gjort lektor Blomstrand rummet stridigt. Straxt efteråt förekom frågan om decharge ät Allmänna Folkskolestyrelsen för sistlidet är, hvars behandling företedde den märkvärdiga omständigheten, att diskussionen snart sagdt uteslutande fordes emellan personer, som här skulle tå decharge, och besluten at dem åtminstone — föreslogos. Också voro, såsom vi förut nämnt, ett högst ringa antal personer närvarande utom styrelseledamöter och revisorer öfver deras förvaltning. Förhandlingarna börjades af Ordföranden med uppläsning af den 1 vär tidnings n:o 240 fullständigt meddelade revisionsberättelsen samt de derötver atgifna förklaringar. Der forefanns nemligen två sådana: en af skolstyrelsen i sin helhet, for hvars innehåll vi här nedan skola punkt för punkt redogöra, och en enskild af lektor Blomstrand, föranledd, såsom i densamma uppgats, genom Skolstyrelsens beslut att såsom sin förklaring upptaga ett utlåtande öfver revisionsberättelsen, hvari Inspektor och piedagogiska Afdelningen sökt etter förmåga atvisa de gjorda anmärkningarna. Sjelf hade han föreslagit, att Skolstyrelsen skulle insända detta utlåtande såsom sådant och för egen del endast tilltoga, att Skolstyrelsen icke hade något att dertill tillägga. Han kunde väl inom skolstyrelsen tiga, men icke tala mot sanningen. Hindrad från det förra, ville han dertoöre nu begagna tillfället att framhålla några punkter, som syntes honom kunna blifva till nytta för folkskoleväsendets vigtiga sak. Han åberopade till alla delar hvad han en gång förut med anledning af revisionsberättelsen för år 1858 yttrat i samma riktning. Till närmare upplysning om det egentliga tvistefröet inom härvarande folkskolestyrelse, torde här böra nämnas att lektor Blomstrand då påstod, i strid mot skolstyrelsens pluralitet, avt den af revisorerna öfverklagade bristen på innanläsningsfärdighet i de s. k. högre skolorna icke vore en tillfällig och snart oöfvergående olägenhet, beroende på vid skolornas första organisation uppstående svårigheter. Tvärtom ansågs detta betänkliga förhållande vara en alldeles nödvändig följd deraf, att man, med förkastande af vexelundervisningsmethoden, delat skolorna i lägre, der innanläsningen skulle läras, och högre, vid hvilka redan vunnen förmåga att läsa rent innantill utgjorde ett oeftergifligt