tiska förbållandena hindrat från att uppfylla det löfte han gifvit dig. Lyckligtvis för dig, ty om du blifvit utnämnd till rådman under monarkien, skulle du säkert ha blifvit guillotinerad under Republiken. — Brr... mumlade Gervais med en rysning. — Kortligen, ingenting blef af; men jag är det oaktadt din säkre vän. Nu är det annorlunda. Jag kan tillochmed göra dig en tjenst. Du har nyss blifvit utsedd till leverantör. — Huru?... ni vet... du... — Parbleu! vi veta alltid, när man skaffar oss en ny kollega. — Hvad, du skulle också vara... — Leverantör? javisst. Och eftersom det gäller en vigtig affär, vill jag att vi tillsammans omhandla den. Men först låt oås tala litet om hvad som händt dig sedan vi skiljdes åt. Den förträfflige Sommes har sagt mig allt hvad han gjort för dig. Det är en mycket redbar och god vån. Roger tog nu sjelf, utan inbjudan af Gervais, en stol och satte sig beqvämt deri. Medborgarinnan generalskan Lefebvre var en frisk och förtjusande qvinna, lika liflig och rask som den vackra mamma Lefebvre vi träffade i Versailles år 1785.