Göteborgsposten – 10 december 1861, sida 2

Article Image
upptog, utan emellan 32 och 33; äfvensom hrr skeppsredare föoreslogo, då hemförskaffandet skedde med ångfartyg, godtgörelsens bestämmande sålunda, att passagen betaltes, för skeppare och styrman, med det å svenska ångfartyg antagna belopp för andra platsen, och för matros med däckplats-afgift, samt i kostpenningar, för skeppare och styrman 2 rdr 50 öre och för matros eller annan sjöman 2 rdr rmt pr dygn. Härjemte törklarade hrr skeppsredare sig icke hafva något att erinra deremot, att de förbindelser, som sålunda skulle komma att åligga svenska fartyg, jemväl må omfatta norskt sjötolk, under vilkor dock af full reciprocitet i Norge, derhän utsträckt, att den gällde ätven begge rikena inbördes, eller de fall då frågor kunde uppstå om norskt sjöfolks befordrande hem från Sverige och svenskt sjöfolks från Norge; i afseende hvarpå och enär här i riket icke funnos norska konsuler, det borde stadgas hvem som hade att besörja om folkets hemsändande från svensk hamn; och trodde hrr skeppsredare lämpligt vara, att åliggandet härutinnan tillkom sjömanshusen och, der sådane icke funnos, vederbörande magistrater; hvarförutan hrr skeppsredare slutligen yttrat, att de föreställde sig att, i sammanhang med de stadganden, som i dessa ämnen komme att meddelas, noggranna bestämmelser icke skulle saknas i afseende på ordningen eller sättet för utfåendet af den vederbörande tillkommande betalning för sjöfolks inbringande i svensk hamn. Finska pressen. Den af sexton lärare vid Helsingfors universitet afgitna opinionsyttring mot redaktören af Helsingtors Tidningar mag. ÅA. Schauman, rörande dennes polemik med proi. Snellman (se närmare gårdagsnumret af denna tidning), har vackt djup sensation inom Finland, emedan magister Schauman förklarade sig utträda ur publiciteten. De finska tidningarue äro fulla med insända artiklar och adresser till hr Schauman, hvari han uppmanas åter fatta pennan tör att fortfarande verka i fosterlandets tjenst. Alia förklara, att hr Snellman foörgått sig lika mycket som hr Schauman, men med den skillnaden, att den senare förfäktat en tullt national id och bibehållit en med finska folkets dyrbaraste rättigheter öfverensstämmande ståndpunkt, medan Litteraturbladet först efter särskilda förklaringar af otydliga uttryck betecknat sin ståndpunkt, äfvensom att största delen af stridens personliga hätskhet faller Litteraturbladet till last. Attonbladet vill tillochmed veta, genom enskild korrespondens, det partiförbittringen är så stor att alla icke ens mera helsa på hvarandra. Kedan innan några motadresser mot de sexton hunnit bli tärdiga och i tidningarne allmängjorts, hade studenterna tillkännagifvit sin opimor i saken, genom att till ett antal af 200 uppvakta hr Schauman med sång, och förklarat de sextons protest ensidig, emedan den ej betecknat ätven hr Snellman såsom skyldig. Kortligen, alla, med undantag af de tamösa sexton, hvilka numera visa en naturlig törlägenhet, begära att hr Schauman för all del skall återinträda inom den finska publiciteten och för fäderneslandets skull underkasta sig de pröfningar, som åtfolja dewua kall. Då hr Schauman törklarat sig vilja utträda, emedan han ansåg de sextons protest mot honom vara allmänhetens, men denna nu på ett eklatant sätt ogillar hr Snellman, torde man kunna antaga, att hr Schauman återinträder inom det frisinnade läger, som innesluter största delen at Finlands bildade och sjeltständiga personer, och deritrån fortfarande arbetar med sin ovanliga förmåga för Finlands framåtskridande och frihet. Denna önskan hyses säkerligen äfven äfven har i landet at hvar och en som något följt de finska förhållandenas gång på senare tider, isynnerhet som hela denna schism uppkommit tillfölje af prof. Snellmans besynnerliga yttranden 1 Litteraturbladet om Fuska förhållanden och den svenska pressen, deri han på ett illvilligt sätt utfor mot den senare. Förfalskaren Blomme, hvilken, såsom vi förut berättat, är under tilltal vid Westerås rådhusrätt för fabricerande at falska lånehandlingar, har vid sista ransakningen upp

10 december 1861, sida 2

Thumbnail