Göteborgsposten – 6 december 1861, sida 1

Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Men hvarken Fouchå eller Jacquet hade, såsom vi veta, sagt något, som kunde hänsyfta på att de hyste några misstankar om Camparini. Jacquet hade likväl, då han sett Camparini inträda, fästat på bonom en synnerligt uttrycksfull blick. Jacquet hade derefter nästan genast aflägsnat sig och Fouch hade närmat sig den grupp, som utgjordes af de unga generalerna och Talma. Camparini och Charles voro ensamma i budoaren och kunde derföre fritt samtala med hvarandra, utan att behöfva befara någon indiskret omgifning. Charles spratt till vid sin interlokutörs första ord; han visade djup förvåning, men svarade ingenting. Han granskade och väntade. — Det förvånar er, återtog Camparini med sin lugnaste röst och utan att använda det republikanska du; det förvånar er, att höra mig tala ) Forts, från N:o 149—155, 157—183, 185—284,