Göteborgsposten – 23 november 1861, sida 2

denna obetydliga händelse, och stannat på något afstånd derifrån. — Min axel är alldeles ur led ! sade Gorain och gnuggade sig på det ömma stället. — Han var nära att få omkull oss. — Kommen då! sade den okände lifligt och vinkade på dem. Gorain och Gervais linkade framåt. Deras vägvisare passerade bakom dem, och stötte dem framåt sägande: — Se der inne! Han visade med handen på en mörk, smal och djup gång till ett högt och dystert hus. Gorain och Gervais tvekade åter. — Stigen på! återtog den okände strängt. Han stötte dem framåt ännu hårdhändtarc än första gången och tvingade dem sålunda att gå in i gången. — Edra ägg; hållen edra ägg i handen tillade han. Gorain och Gervais lydde maskinmessigt Vid denna tid var upplysningen på gator och andra ställen långtifrån så allmän som i våra da. gar. På en stor del af gatorna fanns ej en enda lykta och gatan VEchelle var en utaf dem. Der var också, enligt det allmänna uttrycket, svar: som en säck. I detsamma Gorain och Gervais försvunno i den mörka gången, kommo tvenne karlar, bvilka smögo längs husraderna undandold: