Göteborgsposten – 22 november 1861, sida 2

Från Finland. Från Helsingfors skrifves den 5 d:s: Väderlekens mildhet fortfar, och veden, som börjar frukta för att blifva räknad till en öfverflödsartikel, förlorar tanken om sitt eget höga värde och slår beskedligt ned sitt ofvermodiga pris. Men sin torrhet har vädret förlorat; väldiga regnskurar nedstörtade natten mot i gär öfver staden, och den fruktan, som försports ifrån land och stad, för alla brunnars uttorkande, torde småningom kunna öfvergitvas. Underliga underrättelser komma från alla håll. Från flera landsändar skrifves, att rågen börjat gå i ax. Sådant är dock icke så alldeles ovanligt. Men märkligare är, att man från Esbo, Nurmijärwi, Thusby o. 8. v. omtalar ett ganska starkt jordskalt, som sistl. tisdag vid pass kl. 11 f. m. förnummits, efter en föregående hältig susning i luften. Skältver jorden i sivt inre för all den oro, som nu råder på dess yta? Eller rustar den sig möjligen till att spricka på vissa behagliga ställen, för att sålunda gifva en hastig lösning åt alla de stora frågor som nu agitera verlden? ngbåtarne hvissla redan på sina sista turer för detta år. Ännu en ångbåt ha vi att vänta från Stockholm, och sedan åro vi på det hållet åter öfverlemnade åt den noakidiska kommunikation, som våra postbåtar ha act erbjuda.