Göteborgsposten – 21 november 1861, sida 1

SS SKER RKA ÄR UR IR RN AN ve et NEN VIE (RR gjorde honom, så får man å andra sidan medgifva, att han var af en utmärkt rättskaffenhet och såsom kommunalman uträttade mer än de flesta, Såsom mina läsare känna, utkomma årligen till julen på herr Brudins förlag en liten ,,miniatyr-almanach, som genom ett elegant yttre samt ett vårdadt val af innehåll, ibland hvilket ständigt tvänne nekrologer at Crusenstolpe pläga i mer än ett afseende innehafva första rummet, förvärfvat sig publikens ynnest... Men hvad de utan tvifvel icke känna. är, att den liberale förläggaren; när han har detta arbete färdigt, plägar ställa till en middag för de författare, som till detsamma medverkat, och att denna naturligtvis i sitt slag bör vara särdeles angenäm. I går var den vigtiga dag, på hvilken herr Brudin gaf sin , miniatyrmiddag, hvilken lär hafva varit mycket rolig, ehuru kanske icke fullt värdig sina föregångare, då Wilhelm von Braun, den glade sångaren, satt såsom den främste skämtaren i ett lag, der han kände sig fullt hemmastadd. För öfrigt har icke särdeles många o: vanliga händelser timat under den förflutna veckan. ,Jane Eyres återupptagande på K. Teatern kan icke gerna räknas såsom en sådan, då det just är styrelsens sätt att lefva på gamla saker. I parentes sagdt lära dock både fru Hvasser och herr Svårtz, såsom innehafvare af hufvodrölerna, hafva vunnit betydligt sedan dess förra uppförande. Att nästan alla väntade ångbåtar komma icke allenast timmar utan äfven dagar senare, än de borde göra, dertill är den stränga väderleken skuld. Så lät Sten Sture från Gefle vänta på sig i tvenne dagar, hvilket, ty intet ondt finnes som ej har något godt med sig, orsakade upptäckten af ett bedrägeri. Ordres till uppköp af bränvin utskickades nämligen i några Gefle-köpmäns namn till affärsmän här på platsen, samtidigt med Sten Stures väntade ankomst, under lokalfrimärken, hvilket, då ångbåten icke kommit, ledde till upptäckt af förfalskningen. , Hudiksvall, som väntades i thorsdags har icke heller låtit höra af sig, och vädret är verkligen nog svårt att ingifva de värsta farhågor. Men, såsom det alltid plägar stå i slutet på bref, posttimman stundar, och som jag ingenting vigtigt eller nöjsamt har att förtälja vidare, så innesluter jag mig i fortfarande ynnest och bevågenhet. Plulibert.