Göteborgsposten – 20 november 1861, sida 2

XVII. Romarinnan. Det tycks, säger en skriftställare, som noga studerat den franska revolutionens seder, det tycks att qvinnorna bort efter d. 9 thermidor så hastigt som möjligt återtaga sina röda skoklackar, styfkjortlar, puder, moucher, såsom protest mot en förhatlig regime; de hade bort med afsky undvika hvarje likbet i drägten med dessa män med den frygiska mössan, med alla dessa tragikomiska bjeltar, såsom Davids lärjungar och disciplar, som voro klädda eller snarare icke klädda i den grekiska tuniken, med bart bufvud, nakna armar och ben och sålunda stoltserade på gatorna under den enfaldiga pretentionen att vara å Pantique. Men nej, qvinnorna lekte med dessa förfärande minnen från en blodig tid; de gjorde deraf en modesak. Man bör dessutom påminna sig det adertonde seklets föregående pedantiska pretentioner. Voltaire hade jemafört parisiskorna med atheni