Göteborgsposten – 16 november 1861, sida 1

HE KR —— LLA huset upptogs då af en mörk och trång juvelerarebod, i hvilken snusdosor af silfver och guld, ur, kedjor, örringar, armband, ciselerade knappar m. m lågo uppstaplade öfver hvarandra. Men bodens egare måtte ha varit litet ensidig, ty på alla grannlåterna, på hvarje smycke återfanns den förfärliga bilden af en guillotine. Fruntimmers-örhängena voro å la guillotine, skjortknapparne å la guillotine. Rockknapparne föreställde hvardera en del af straffverktyget. Uren hade formen af en frygisk mössa och voro emaljerade i rödt; kedjorna voro bildade af vid hvarandra fästade små bilor. Alla dessa smycken tycktes vara bödelns attributer. Ännu året förut, fylldes denna butik hvarje dag af en nyfiken hop kunder, men sedan några månader tillbaka hade reaktionen mot skräcksystemet börjat göra sig känd, så att kunderna blifvit sällsyntare och butiken merändels stod öde med undantag af några inbitna jakobiner samt djerfva furier. Man skulle denna afton kunnat tro butiken vara alldeles öde, om ej ett doft sorl af röster hörts från bodkammaren. Denna bodkammare var en mörk och trång, åt gården liggande skrubb och var försedd med gallerfönster, hvilka voro alldeles öfverböljda med dam. I det ögonblick, då vi inträda i detta hål, sutto trenne karlar omkring spiseln, hvilken äfven tjenade till bord, ty på densamma såg man