— Det var dumt. — Det är också min tanke, sade Gorain. — Nå, återtog Gervais, det öfverenskomna istället är? ... i Sprätten såg på honom utan att svara. — Varen här på denna plats i afton kl. 1) 9, jag skall sjelf åtaga mig er. — Det är frågan om en sammankomst? sporde Gorain. — Ja. — Rörande den stora affären? ... tillade Gorain klipskt. — I skolen få veta det. — Godt; medborgare! — Medborgaren har kanske vapenleveranisen? tillade Garvais. — Det ar möjligt, sade den andre, men bär jär ej platsen att tala om affärer. — Det är sannt. — Här i afton kl. !; 9. — Och visen ej äggen mera, annars... Sprätten gjorde en hotande åtbörd. — Men... började Gervais. Sprätten vände sig om på klackarne och lemnade tvärt de båda vännerna. — Återigen en leverantör! sade Gervais. — En kollega! — Vet ni, det tycks finnas många sådana. ! — Det är tillochmed oroande. Men kom nu! I