Göteborgsposten – 15 november 1861, sida 1

het, isynnerhet med afseende på byggnadsväsen, kommunalväsen och komfort. Göteborg är en sann praktupplaga af en stad — i duodes, riktigt ett litet London inom omfånget at någ:a jemiörelsevis få qvarter. Stadens läge utmed Göta-elt ät ena sidan och på den andra under berg, hvilka utan skonsamhet tränga den in på lifvet, har från början gjort det omöjligt för staden att utvidga sig på annat sätt än genom förstäder, hvilka tillocaum d sakna närmare sammanhang med medelpunkten. Men denna så in.rängda kärna har tidigt fattat sitt beslut och har genom vackra och konseqventa strätvanden lyckats att blifva storartad i det lilla. Den resande, som trån södra sidan inkommer till Göteborg, mäste ovilkorligen blitva slagen med förvåning och ötverraskning: dessa ansenliga byggnader, uppförda med arkitektonisk prakt, dessa snor-rata, breda gator med sina eleganva butiker, dessa venetianska bryggor i bakgruuden, skola vid forsta ögonblicken påmiuna honom om kontinentens ,fashionabla städer. Han går allt vidare och finner ej, hvart han vänder sig, annat än samma karakter utaf en stor stad, men han upptäcker en mängd ännu ståtligare palatser, ännu dyrbarare anläggningar. Han stannar for att beundra den nya Bursbyggnaden och Gustaf Adolts-statyen, han finner en Jernbangård, som i yttre prakt och begqvämlighet kan måta sig med utlandets förnämsta, uan tiuner en botanisk trädgård, som tillika utgör en så täck promenad, att mänga hufvudstäder kunde atundas Göteborg densamma; — han vill gå ännu vidare — men stopp, ty vidare är det ej. Han har redan selt alltsammans och detta alltsammans är icke större än att London kunde sticka det i sin ficka, men hvarje, äfven den minsta del deraf är tulländad; det utgör qvintessensen at tlere beromda städer, hvilken här är saminanträngd inom minsta möjliga rum; det är — för au taia högst poetiskt — som den äkta rosenoljan: en hel rosengård komprimerad i en enda droppe. Allt detta har icke låtit göra sig utan ofantliga uppoffringar och kostnader, men det tiones också endast en mening derom, att ingen annan svensk stad utmärker sig genom så mycken allmänauda, så mycken enighet och så mycken berömvärd tätlan i atseende å allt som bidrager till ett samhälles välbetinnande och utveckling, som Göteborg. Det kan med rätta vara stolt ötver sin handel och sina rikedomar, sina mångfaldiga fabriker och en industri, som i många atseenden kan tätla med hvilket land som helst, men det har också rätt att med en viss sjelttillfredsstältelse peka på alla dessa offentliga inrättningar och törbättringar, för bvilkas utförande stadens medborgare aldrig hafva vägrat att ätaga sig en uppoffring. Man framkastar den invändningen, att göteborgarne dock icke göra allt detta så alldeles oegennyttigt, att det är en smula fåfänga med i spelet, och att de Just på det sättet vilja ,visa sig i sin gloria; men äfven om detta till en del vore sannt, måste man dock erkänna, att den tåtänga som visar sig i byggandet af nya skolor, nya boningar tör de fattiga, nya bazarer och torgplatser för befolkningens nytta, är en fätänga som är längtifrån att icke vara på sin plats, samt att i så fall målet verkligen helgar medlen. Vi skrifva hvarken stadens historia eller dess statistik, vi nöja oss med att lemna en liten allmän bild af den. Goteborg är en vacker stad och den är en rik stad; handeln spelar der en så stor roll att de flesta andra intressan naturligen träda något i bakgrunden för den; vi vilja dock dermed ingalunda hafva påstått, att Göteborg ej derjemte skulle innesluta mycken intelligens, mycken bildning samt sinne lör annat än penningar och manufakturvaror -— vi tro tvertom att staden i detta afseende stär ofantligt mycket framom t. ex. Hamburg, men hvad man före;rädesvis tår se i Göteborg, det är den rörelse och iflighet, som utmärker dess stortade hamn och som på visst sätt gitver hela staden karakteren af en myrstack. Hela den inre hamnen och skärgården hvimjar beständigt af fartyg från alla verldens kanter, på Fötaelf är det alltid en ordentlig trängsel af ängfar.yg, som genom Trolihätteslussarne komma och gå emellan Göteborg och Wenerns diverse lastningsplatser: utanför staden herrskar der dag och natt en