— Ah, tillade Gervais, alla leverantörerna hafva likadana röda ägg som dem jag fått. — Det är belt säkert, derföre att de må känna igen hvarandra sinsemellan. — Troligen. — Det är förträffligt. — Åh, magnifikt! De båda vännerna började nu i entusiasmen öfver sin nyförvärfvade ställning inom samhället gå uppför gatan Saint-Honor. -— Men, anmärkte Gervais, med allt detta säger han oss icke hvad sorts leverans vi skola få. — Det skall han säga oss i qväll. — Ah! skola vi träffa honom i PalaisEgalit ? — Ja, han har ju sagt oss, att vi skola vänta honom der. — Det är också sant. Jag vet verkligen ej mera, huru det är med mig. — Palais-Egalit6, upprepade Gervais; jag är nyfiken efter att få återse detta, hvilket jag lemnade som Palais-Boyal . . . — För detta Royal! skyndade sig Gorair att afbryta. — Paris är i det hela icke förändradt fortfor Gervais och betraktade husen omkring sig; det är likväl särdeles angenämt att åter va ra hemma, sedan man så länge befunnit sig på resa. Ahl! inföll ban och stannade, jag känne