större utsträckning än premier och medaljer sannolikt kunna åstadkomma under en mansålder. Under vederbörlig ledning ha nämnde förslag sedermera mognat till beslut. För utforandet afvaktas endast, huruvida nästa års exportförsök i tillförlitlig skala, komma att lyckas. Beräkningen för denna odling är som följer : Kostnaden, varierande från c:a 20 till c:a 40 rdr pr tunnland, har antagits till 40 rdr, eller säg för, exempelvis, 1,000 tunnland rdr 40,000. Anmärkas bör, att företaget ej är så briljant som det vore, derest, såsom uppgitvits, kubbarne ej skulle vara öfver 2 tum i diameter ; detta, eller c:a 1!(; tum i medeltal, skulle förutsätta en skörd hvart 8:de å 10:de är. Vid den verkliga storleken, at omkring 4 tums medeldiameter, faller skörden först efter 20 å 25 år. Etter 25 år har ofvannämnde summa, medelst ränta på ränta, dubblats 2 gånger, och således vuxit till c:a rdr 160,000 Omkostnader för skogvakt, eftersådd m. m. under de 25 åren, anslås till c:a -40,000 Summa kostnad rdr 200,000 Enligt theori bör man, på besådd mark, erhälla ett träd pr qvadrataln, således på tunnlandet 14, 000 träd för impedimenta afdrages hälften 7,000 7,000 för händelser, ytterligare hälften 3,500 ,, 3,000 träd Utfylles med, pr tunnland påräknade 3,000 eller, på 1,000 tunnland, 3 millioner träd af 25 års ålder. Dessa ha ansetts, i närheten af Göteborg, 25 år härefter, böra ha ett värde af minst 25 öre pr träd på rot; 3,000,000 träd å 25 öre pr st. rdr 750,000 kostnad ,, 200,000 vinst — rdr 550,000 Skog låter sig dock icke afverka på en gång. JFtt sätt för gradvis afverkning blir t. ex. att taga (och återså) !(,,:del pr år. Yag:del 120,000 träd å 25 öre rdr 30,000 afdrages för återsådd 2,000 öfverskott pr år rdr 28,000 derat ränta å rdr 200,000 12,000 till amortisation rdr 16,000 hvilken sistnämnda årliga afkastning årligen ökas genom räntans nedgående och än mer genom skogens tillvext; blifvande den sist skördade 25:te delen, 50-årig skog. Allt detta med skogens bestånd. Hvarföre anses i denna stund skogsodling oftast för (ekonomiskt) omöjlig? Månne icke hufvudsakligast derför, att ingen vill, försakande, nedlägga penningar till förmån för okända generationer? och derför, att om penningar skola nedläggas, orubbliga för, säg, 100 år, ingen klok menniskå lägger dem i skogssådd, då de, penningarne, utsatte på ränta, under sådan tid, hinna vexa till oberäkneligt högre värde än skogen. Helt annat, om, efter en tidrymd den man sjelf kan upplefva och under hvilken annars de närmaste arfvingarne sannolikt komma att verka och skörda, riklig frukt kan njutas af de i dag försakade penningarne och af nu hafd möda. Det blir då icke endast klokt,