Från Utlandet. Times innehåller i sina sista numror tvenne märkhga artiklar, hvilka åter tyckas. häntyda på en svängning i den så variabla verldstidningens politiska åsigter. Den ena artikeln går ut på att säga preussarne några artigheter, hvilka visserligen icke äro särdeles stora, men hkväl svårligen skola förfela sitt intryck på de i detta fall just icke bort-: skämda tyskarne. Bladet sysselsätter sig nem-. ligen åter med en allians mellan Preussen och England, och finner en sådan garanterad i de ömsesidiga intressena, hvilka äro och alltid skola förbli desamma, nemligen om preussarne icke låta snärja sig af sådana lärdomar som de, hvilka nyligen predikats från Königsberg. Preussen är lika mycket som England intresseradt af att upprätthålla den europeiska jemnvigten och förhindra att en stor militärmakts äregirighet blir tillfredsställd genom en annans dumhet och tyranni. Utan öfverenskommelser och konventioner, ja tillochmed, oaktadt en ömsesidig köld periodvis kan inträda, måste Preussen och England likväl ovilkorligen blifva bundsförvandter, och Times gör här den för dess vanliga ton högst öfverraskande förklaringen, att England i många fall kan hafva något att lära af Preussen, Vi draga ej i bevänkande att påstå, säger bladet, det man i intet land af verlden skulle bli så smärtsamt berörd genom Tysklands undergång eller förfall som i England. En praktisk nation, som oupphörligt tillegnar sig mensklighetens ideer och öfverflyttar dem på det praktiska lifvet, kan ej med lugn åse, att det verksammaste laboratoriet för tanken störes, ty hvarken rysk skarpsinnighet eller fransk sprit kan lemna oss så värderika artiklar, som dem vi hemta från tyska hjernor. Tonen i denna artikel blir ännu mera slående, om man jemnför den med några yttranden om den franska politiken, hvilka äfvenledes i dessa dagar sett ljuset i Times spalter — och röja stort misstroende till den bestående sakernas ordning i detta grannrike. Den kejserliga regeringen befinner sig enligt bladets mening i denna stund uti en stor förlägenhet, hvilken dels härflyter af tillfälligheter dels är en frukt af den kejserliga politiken. Genom yttre krig, inre politiska oroligheter och ett utomordentligt missbruk at spekulationen och krediten hafva finanserna efter hand råkat till den grad i oordning, att en kris synes oundviklig, så mycket mera, som en misslyckad skörd och kriget i Nordamerika trycka den franska mark