0 AA hofvets verldsliga makt. Likaså i Cremona samt öfver hela Lombardiet. Senare Post. Studentoroligheterna i Ryssland fortfara i förökadZ grad. De olika universiteten stå i samband med hvarandra och ha velat ställa sig i spetsen för en allmän liberal rörelse inom det af så många olika jäsningar skakade landet. Allgemeine Preussische Zeitung för d. 2 d:s berättar om oroligheterna närmare: Allvarhga student-emöter i Moskwa bafva undertryckts med vapenmakt. En petition, som har 17,000 underskrifter, begär de arresterade studenternes lösgifvande och uttalar sig om behofvet för landet af en konstitution. Universitetet i Kasan har blifvit stängdt, emedan samtliga studenterna vid universitetet derstädes förstört rektorns boning. Äfven i Charkow ha studentoroligheter egt rum. Endast i Kiew råder ännu fullkomligt lugn. Från Petersburg skrifves, att chefen för den politiska polisen, grefve Schuwaloff, afrest till Moskwa, för att der möta kejsaren och nedlägga sitt embete. En sekreterare inom ministeren är arresterad, derföre att han samlat underskrifter på cn petition till förmån for studenterna i Petersburg. Petitionen skulle öfverlemnas åt kejsaren vid dennes återkomst. Man befarar storartade, stormande demonstrationer då kejsaren återkommer till kufvudstaden. — En korrespondent från Petersburg till Times säger, att subskriptioner till förmån för de fattiga studenter, hvilka ej hafva råd att på egen bekostnad inskrifva sig vid universiteterna, äro i gång bland alla klasser och röna stor popularitet. Resultatet at ryska regeringens besynnerliga beteende mot universiteten skall, menar han, troligen bli en stor ovilja hos allmänheten för regeringen. Den hårdhet, hvarmed Ryssland och Österrike gå till väga mot sina underkufvade folkstammar, har äfven utöfvat sin inverkan på Preussens beteende mot polackarne i Posen. I detta lands hufvudstad med samma namn har utgått en inbjudan till att på evt torg uppresa ett kors med en inskrift och en törnekrona till minne af de i Polen och Lithauen mördade bröderna. Ståthållaren, general Bonen, förbjöd såväl denna som hvarje demonstration i eller utanför kyrkan under straft af böter eller fängelse, men innevånarne begåfvo sig dock på den bestämda dagen till kyrkan, der korset stod, och ville afhemta det jemte en helig fana, som de polska damerna hemtat på en valltart till Czenstockow. De tyska tiduingarnes berättelser om hvad som nu skedde äro synbarligen vanställda. Militären skred dock ej in; men polisen deremot sprängde med våld flere folkhopar och de tyska tidningarne medgifva, att polisen var den angripande parten. Man skulle nemligen arrestera några beryktade personer (troligen kända ifriga polacker), som befunno sig bland mängden, och då denna gjorde motstånd, drogo gensdarmerna blankt och höggo in, hvarefter demonstrationen förebyggdes — hvari konseqvensen ligger mellan Preussens klagomål mot det icke förtryckande Danmark och dess eget beteende mot Posen, är lätt att finna. I Wien pågår för närvarande en ministerkris. Erkehertig Rainer och grefve Rechberg tros skola vika för furst Auersperg och grefve Moritz Esterhazy. Schmerlings ställning blir härigenom stärkt, och ministerombytet skall alltså göra en försoning med Ungern mindre sannolik än någonsin, hvaremot det konstitutionela partiet i Osterrike anses skola gynsamt mottaga detsamma. Orsaken till ministerkrisens långvarighet sökes deri, att såväl England som Belgien rådt österrikiska regeringen till eftergifeonhet mot Ungern, hvarigenom kejsaren blifvit villrådig, om han skall våga fullt luta åt det tyska partiet. Emellertid kan man ej gerna hysa några tvifvel, alldenstund belägringstillståndet redan de facto existerar i Ungern. Sålunda har magistratsmedlemmarne i Pesth fått sig en skarp skrapa för det de beslutat en petition till kejsaren mot skatternas indrifvande; flere hafva blifvit suspenderade utan lön, andra hafva ställts under åtal. Med anledning häraf har magistraten in corpore afträdt från sina befattningar, och underrättelsen härom har af folket helsats med bifallsrop. Furst-primas har förklarat, att hans svar till hofkanslern om rekrytutskrifningen blifvit offentliggjordt mot hans vilja. Omer Pascha har under längre tid kämpat mot montenegrinerna, men utan framgång, och under de sista dagarne har han vid Piva.