blifvit dödad, så är väl han sergeant vid det bär laget. — Sergeant! utropade Gorain. -— Han är general! inföll m:me Gervais. — General! sade Gervais nästan häpen. Jean general! ... Omöjligt! En pojkvakser som jag känt sedan han var så liten som så. Och när blef han general? — För tre decader sedan, sade en af gär sterna. — Nå, men... återtog Gervais, den andre lille, hans vän, Nicolas ? — Nicolas? Han är också general. — Då är väl den der studenten eller skrifvaren nu minst sectionspresident. Ni kände ju Brune. — Brune? sade åter Gorain, han är general, han som de andra. — Och Hoche är också general! tillade m:me Gervais. — Och Lefebvre är general, och Michel är general ... — Ah! utropade Gervais, de äro således alla generaler! — Alla! — Och jag som icke är någonting! Gud, hvilka tider! Om jag stannat qvar i Paris, i stället för att fara bort och låta knipa mig af engelsmännen.