grof normandisk piga, som var på en gång ko kerska och biträde i boden, inträdde i rummet. — Hvem är det, Norine? frågade vär dinnan. —Medborgarinna, svarade tjenarinnan, nå gon har lemnet detta åt er och det här åt med borgaren. Norine ställde härvid på bordet framfö medborgarinnan Gervais en liten korg, som var öf vertäckt med papper, och räckte derefter Gervaii ett försegladt bref. — Det är en present man skickar er! sade Gorain till m:me Gervais. — Låt oss se fort; visa oss hvad det är skrek man från alla håll. Under tiden granskade Gervais, förvånad öfver att få ett bref redan dagen efter sin hem. komst, utanskriften. — Det är besynnerligt! sade han och bröt sigillet. M:me Gervais var mycket upprörd öfver denna oväntade händelse och afskar med otålighet de segelgarn, som höll papperet qvar öfver korgen. Slutligen föllo snörena, papperet rycktes hastigt bort och allas halsar sträcktes af nyfikenhet; men ett rop af missräkning undslapp allas läppar. Korgen innehöll ett half dussin rödmålade ägg.