Göteborgsposten – 31 oktober 1861, sida 1

att tro det prokonsuln skulle bry sig om ho-: nom. — Hans namn? frågade Victor Hugues. — Han skall sjelf säga dig det! svarade Mahurec, som ej ville göra sig skyldig till någon iniskretion, — Nåväl! fortfor representanten, för din kapten och karaibskan till mig om en timme. Fäderneslandet är skyldigt att belöna er alla tre och jag åtager mig detta angenäma uppdrag i dess namn ! XXXIV. Victor Hugues. Det gjorda anfallsförsöket hade varit alldeles förödande för engelsmännen: 750 soldater, 32 officerare, den befälhafvande generalen hade nödgats gifva sig på nåd eller onåd. Det var ej allenast en triumf för den franska fanan, utan äfven en sak af ofantlig vigt, emedan denna seger återställde fransmännens nästan förlorade militäriska rykte och deras inflytande på Antillerna, samt gaf det hårdaste slag åt de engelsmän, som befunno sig på andra delen af ön, i Låglandet, hvilket fransmännen nu skulle lätt kunna bemäktiga sig. Victor Hugues befann sig midt i glädjeruset af en vunnen seger, wen fastän han skat