Göteborgsposten – 30 oktober 1861, sida 2

Det var den engelska truppkolonnen, som inträngde 1 hjertat af staden och kom, utan att hysa något tvifvel om sin seger, med gevär i armen inmarscherande på Grand Rue, för att genom öfverrumpling intaga fästet i ändan på gatan. Gevärspiporna hade svärtats för att de icke skulle glänsa till i mörkret. Kolonnen anfördes af general Graham. De båda posterna vid stadsportarne hade säkerligen blifvit öfverraskade och dödade, ty något allarm hade icke blifvit gjordt. Engelsmännen, som voro 1,800 man starka och öfverrumplade 500 man utmattade fransmän, hvilka äunu ej kände den terräng de sjelfva skulle försvara, kuude icke hysa den minsta ovisshet om framgången af sitt företag. (Victor Hugues hade: haft med sig, då han landsteg 800 man; men en del af denna svaga armå låg garnisonerad i Moule eller genomströfvade det inre af Höglandet). Kolonnen tågade alltjemt framåt: tåen var nära framme vid batteriet, och då detta väl bhfvit intaget samt dess kanoner riktade mot staden, skulle engelsmännen vara herrar öfver Ponte-å-Pitre. Fransmännen skulle knappast hinna att fly ombord på sina fartyg, och då dessa väl lagt ut till sjös, skulle amiral Jervis eskader tala med de republikanska fartygen. Den åt Frankrike återeröfrade kolonien skulle ånyo förloras, och Victor Hugues skulle med