Göteborgsposten – 28 oktober 1861, sida 3

iHandels-underrättelser. Det berättas aw guvernören för franska banken hr de Germiny haft audiens hos kejsaren och samtidigt berättas det att underhandlingar skola vara öppnade om förökande al bankens extraordinarie resourcer från 50 till 150 millioner francs. Arrangementer skola neml. vara vidtagna for att draga omkring 50 mill. francs på ban.ner i Hamburg. Det blir så småningom klart, att den äsigt man söker göra gällande, avt den närvarande tforlägenheten skulle närleda sig at den dålga skörden, icke håller streck, utan blott må anses såsom en sekundär orsak. Den väsendiliga orsaken är den öfverspekulation, som fortsattes trots de dåliga tiderna, och verkningarne af denna kan man ej tör ögoublicket athjelpa. Att on sådan vididrvifvem viverspekulation egt rum, är påtagligt, då man eriurar sig, att spekulationen i Frankrike under de sista 10 aren skaffat sig utvägar till lån under bada krigen, till utforandet af jernvägsvätet (hvartill dock änuu erfordras 490 mill. francs), till de cirkuleraude Bons du Tresor, Obligations Ioncicres, de italienska länen, nästan alla de italienska Jeruvågarne, alla de spauska, en stor del at schweiziska, upprattandet af det spanska Credit Mobilier och en ovalig mängd andra torevag. Om Frankrike producerade Wa ganger så stort kapital som det gör, skulle detta dock icke räcka till tvr så svindlande spekulationer. Men greive Persiguy pastar dock otorskräckt, att orsaken endast kan sökas i den dåliga skörden. Ett faktum är att banken, trots de ofantliga spanmålstörråd, hvilka strömmat till Marseille, Havre och andra hamnar, icke minskar sin stränghet, utan fastmera dagligen stegrar den. De iörnämsta husen i Paris måste underkasta sig att deras till diskontering inlemnade Bordereaux granskas med den största sorgfällighet och ofta antagas till blott hälften eller två tredjedelar. Naturligtvis bliiva derföre äfveu bankirhusen i samma man strängare mot sina klienter vid diskontering. 1 anledning. häraf tror man ätven allmänt, att an nu allenast vetinner sig vid krisens början. — Monit rens sista uppgift öfver baninkomsterna är dock i det heia tilltredsställande. Tillväxten låter sig dock förklara genom den ofantliga spaumålstransport, hvarmed Jernvägarne varit sysselsatta, och den genom upphäfvandet af prohibitionen ökade importen. bu iaktum är, att Frank: rike under de 3 senaste åren lefvat så att säga ur hand i mund, i det den skakade produkiionen blott steg för steg kunnat följa förbrukningen och på intet sätt kommit i tillfälle att göra några betydligare besparingar eller öka nationens kapitalrikedom. Om detta oaktadt årligen användas hundratals millioner för jernvägsanläggningar, praktbyggnader elier på annat ätt immobiliseras, så kunde ej den tidpunkt uteblifva, då dessa missförhållanden måste hämna sig. Missväxten har blott gifvit en anstöt till krisen, men icke framkallat densamma. Bland akticegarne i Bank of Turkey i London har öppen sammansvärjning utbrutit mot direktörerna. Ett stort antal af akticegarne hafva motsatt sig den föreslagna återbetalningen af 2 (3 L voro inalles