Göteborgsposten – 25 oktober 1861, sida 1

väpnade, somliga med pikar och gevär, andra med sablar. Fönstren till de bus, som lågo vid torget, voro alldeles fullproppade med nyfikna åskådare. Ett enda af dessa fönster, var dock tomt: det var visserligen öppet, men man urskiljde ingen menniska i rummet, hvartill fönstret hörde. Detta var mellersta fönstret i första våningen af det hus, der en bokhandel fanns och hvilket låg ålldeles midtemot schavotten. Detta öde fönster hade, eftersom alla de andra voro fullsatta, redan ådragit sig folkhopens uppmärksamhet, och furierna fördjupade sig i en mängd gissningar öfver denna omständighet. — Ah, Aspasia! skrek en furie, som satt vid ändan af bordet, betrakta då detta fönster, der ofvanom dig! Hvarföre är det tomt? -Rummet lär vara upptaget af en god patriot, som vill njuta af ögonblicket, svarade en sansculotte. -En god patriot? Säg snarare en aristokrat! fortfor megäran. Ha väl vi andra några fönster ? Hvarföre finnes det då de som ha dylika? Leonidas! man måste anmäla detta på klubben. Klockan slog qvarten före tio i stadshuset. — Att Ance icke kommer skrek en annan. — Se der äro kärrorna! ropade en gatpojke, som krupit upp i en kornisch och från