få 6. k. Wredeska studsare eller refflade svenska gevär al 1860 års modell hafva under! sommaren blitvit forsökta vid skyttegillets skjutbana. Vi betvifla ej att dessa, såsom synes af krigsvetenskapsakademiens ed ega företräden framtor andra jänders infanteristudsare. Biaud dessa löretraden räkna vi främst namnda gevärs stora bestrykande tförmåga, hvilken är al stor vigt, då svårigheten alt räv bedoma altstånden ar betydnug. Då det är en omovjlghetv att forenua alla tordela alldenstund somliga utesluta andra, är det en god sak, om så mycket som mvjugt vinnes, på samma gång som så litet som mojligt uppoffras. Säsom atsedt för krigsbruk har detta gevär ett helt annat problem au lösa, än målskjutniugsstudsarne, hvadan jemtörelsen mellan båda ej kan vara i allo betvgad. Således bör det ej läggas det torra tull last, om det på 350 å 6vv fots afstånd ej eger samma träffsäkerhet, som målskjutningssvudsaren, ehuru nämnda afständ ullhora dem, nom hvilka handgevärselden bör vara verksammast. — Dertör är det godt att vi hatva dessa gevär, och gerna erkånnas deras forewäden. Dock torde de ej ega alla dem, som uppgilvas i krigsvetenskapsakademiens tidskritt. De synas ej ega stor laddmugshasughet. Eter vägra få skoll vrenas de mycket, synnerhet mot Mynningen, hvilket gor laudwnugen snarare långsam än hasug. Dessutom vidtlådas de at ew par andra viageuheter, Visserhgen tät atbjelpta, men hvilka om de qvarstå, medtora menliga följder. Sålunda äro de vnodigt närdwyckta, hvilket allud bir ew huder tör noggrannhet 1 skjutmngenv. Den räta medelvågen 1 detta fall är den grad ut lävtryckthev, som vanhga hagelgevår ega, och vid denna är äfven svenska soldatnåtver van. ben kan mycket väl förenas med soldiuet i låsdelarne och tillbornug styrha 1 haneus slag. Skulle dessa gevär komma alt utgora skarpskyttekårernas bevåpnmiog, så ar en ändring i denna punkt desto mer al noden. — Bn brist, som troligen ej loljer at gevarets konstrukvon utan at arberev Vid gevarsverkstaderna, år sigunräntningeus mindre ändamälsenhga beskaffteuhet. Det är en känd sak, all man endast då kan taga skarpt korn, isynnerbet på längre afståud, når sigtskäraus och kornews kanter ärv alldeles jemnua (helst bora de vara polerade), och att man eudast då kan hasvugt taga korn, när, jemte andra forutsälniugar, det strukna kornet någorlunda tyller siguwkåran. Intet bland de gevär af 1860 års modell, som vi sett, uppfyller dessa vilkor, men, huru underordnade de än må synas, äro de dock, säsom hvarje erfaren kulskytt känner, at stor vigt for precision och snabbhet i skjutdingen. Fran Uddevalla skritves d. 2 d:s: I dag bir den nya elekwiska telegratlinien häremellan och Wenersborg färdig, 1 det hattarne och träden fullständigt blitva uppsatta på de uppregnerade svolparne. Koutant. Konsul ÅA. Hage i Köpenhamn, som vid exekutiv auktion d. 14 sistl. Augusu för 165,00v rdr inköpte egendumen Snapperup 1 Skåne, har d. 18 d:s ä kronotogdekontoret i orten på en gång erlagt hela kör peskilnngen. Verldsutställningen i London 1862. I engeiska tidmngar läses derom töljande: Alla trågor i atseende på förtriskniogsvmrådet halva nu blivi atgjorda. Hela den rymd, som ar bestämd for ätaude och drickande, skall upptaga ej wiudre an 120,000 qvadrattot, elter omkring fyra gånger så stor plats, som användes ull detta andamäål år 1851. Det rum, som är bestämdt tör matsalarne, omfattär de svdra hvaltven at horuikultursaliskapets wadgåärdar. Byggnaderna skola uppföras al wegel. Fagaden mot tådgårdarne skall rikt törses med ornamenter. Byggnaderna skola vara at ve vånlugars höjd. 1 boltenvånin gen, under hvalfven, skola serveras lätva förfriskningar och viner; i första våningen, i jemnbredd med galleriet, skall inredas en ofantlig matsal och ofvan denna en stor salong samt enskilta rum tör middagar. Kök och visthus skola finnas I hvarje våning. Bland de vilkor, som skola fordras at koutraktörerna nämnas, att kall middag skall lemnas til 2 shillings pr person och table dhöte vid be