Göteborgsposten – 23 oktober 1861, sida 2

Lektor Blomstrand har begärt plats for följande : Genmäle till Handelstidningen ! Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tiduiug innehöll sistl. I horsdag ett Berikugande (Till Göteborgsposteuj, som cnulgt forfattarens egen uppgiit rörer en sak at ringa vigt? och i ötverenusstamwmelse härmed inledes med orden Icke dertör aw det gör någonung! Från Goteborgsposteus sida är det allueles 1 sin ordning att slika veriktviganden Icinas uran alt atseeude och att deu låter IL-T. ha fri spel i dessa napna tförsvk att i dess läsares ogon nedsätta en yrkesvroder och måhända medtätlare, ehuru stor fördel red. än må anse sig kuuna draga al sina maskerade uttall om den kända baudeu och uen goua viljan (aut komma ät hr H.). Auvan sak ar deremotv med toriatvaren at den bilia uppsats 1 Göteborgsposteus sista tuorsdagsnumiuer, som gitvil anledumng ull itragavarande berikugande. Ty uet kan tor bvuow icke vara likgilugt avv H.-T., på samma gång vm den i butvudsaken erkänuer eu reierats rikugbet, mot relereuten slungar den saåraude beskylimngen att ban dervid sovokt komma ål en viss persun (mag. H.) med kusliga hugg. Sockeuståwman I Domkyrkan, I dag åvva dagar sedan, uvade utltalogtvis blitvit utsavt till eu tid, då icke mindre Jag än ue flesta audra personer, svm mest haft tvilltalie av om areudet taga en grundligare kännedom och dertore visat sig mest Iutresserade, voro genom ämbetsgoromal liuurade alv sig lutioua, och Jug blet derivre, mot vanan, tvungen att grunda mi sererat på andras berattelser. Jag hade emelherud uilalle at fore nedskruvander jämtora dessa med ti.-1:s redogureise för svckenstämman, samma dags alvu, OCh Jag kan icke neka, all det butvudsakhgen varit detia, som dikierat de ordalag, på bvika beriktigaudetv har atseende. Jag tlaun namligen församiugens beslut der tramstälda på ev sätt som jag visste vara bestämdt stridande mot verkliga forhällandet. Jag bade ock fätt hora att mag. Hedlund nästan ensam uppråtthållit diskussionen och, då jag enligt gammal erfarenhet mäste taga för gifvet av det varit hans ensvilda mening som i H.-T. blifvi framställd såsom torsamlingens, måste jag fortiarande anse mig batva med tull betogenhet tramställt han: