Göteborgsposten – 21 oktober 1861, sida 2

taga vi mer än hälften af flasket och låta dem bålla sig till flaskan. — Jag går! sade OCesar, som tycktes af des sista ord bli öfvertygad om nödvåndighea ten af att lyda. Se bär mina nycklar! gör våra ronder, och om någon af vederbörande skulle komma, så kan du säga, att vi äro i fångelserna med mat för fångarne, Romulus nickade jakande och tog nycklarne, som Cesar lemnade honom, — Och din 8 del? sade Aspasia och räckte fångknekten papperspenningen. Cesar tog den och skyvdade ut. De trenne furierna vexlade en snabb blick. — Stäng nu porten! sade Aspasia till portvaktaren ! det är hög tid. Romulus lemnade stugan och gick ini hvalfvet. Detta var tillslutet i båda ändar af stora, massiva, jernbeslagna och med ofantliga lås försedda portar, af hvilka hvar och en hade en med galler försedd öppning, hvarigenom man kunde se ut. Den ena af dessa portar vette åt torget. Den andra låg vid sansculottvakten, hvilken man måste passera för att komma in på gårdarae och i fängelsets inre gångar. Romulus närmade sig den på glänt stående ingångsporten: cn grupp furier satt på trapp