Göteborgsposten – 21 oktober 1861, sida 1

XXIII. Faucheuse. — Jag är hungrig! sade Faucheuse med samma ton som hon nyss förut sagt: jag är törstig! Lucretia såg skrattande på henne. — Vill du ha fångmat? sade hon. — Den är god nog för aristokratskurkar! Jag vill ha något annat, jag! — Och hvad vill du ha? frågade portvaktaren, — Skinka. — Aha! du vill då riktigt supera? inföll den andre fångvaktaredrängen, som stannat qvar i rummet. — Ja. — Du har således icke ätit något i qväll? — Hm! hviskade fångvaktaren i örat på fångknekten. Faucheuse ser ej ut att vara vid godt lynne. — Ah! ropade Åspasia, som nu kom tillbaka in i logen.: Du är bungrig, Faucheuse, Det är jag också. Om vi skulle supera allesammans! Betalar du? Fauchceuse såg forskande på Aspasia: det låg något underligt i denna blick. Man skulle ha trott att dessa båda varelser, medan de vex