Göteborgsposten – 21 oktober 1861, sida 1

ste icke deras organisation hvila, då några yng-. lingars mer eller mindre uppbrusande till-: tag kunna anses vara af sadant inflytande på statens existens att man måste ullgripa extraordinära åtgarder emot dem? Att mogna mäns Öötverlagda handlingar kunna hatva inflytande på en stats oden och äro törtjenta at uppmärksamhet, det kan man förstå, och det ar i sin:ordning: men aw ännu helt unga personers hugskott skola kunna anses, vara af samma betydelse, det är något som hantyder på ett något abnormt forhällande. Också se vi det icke ega rum annat ani stater, der regeringarne söka aw upphälla eu onaturligt despouskt system. Times anmärker ganska nktigt med anledning at den nämnda uwlldragelsen i Ryssland, avt nästan hvilket beteende som helst at de studerande vid de engelska universiteterua aldrig skulle kunna föranleda sädana åtgärder och sådana ulldragelser. Skulle de toretaga sig atv 1 sin vishet besluta, såger bladet, awt den franska Skräckregeringen var den törtwraffligaste regering i verlden, så skulle ingen menniska bekymra sig mycket derom, och icke ens en lokal embetsman skulle anses behotva blauda sig i saken. — Och på samma säl hatva vi älven här hos oss svårt aut foreställa Oss att några handlingar at studenterna vid nägot at våra universitet skulle kunna erhålla en riksvigtuig politisk betydelse. Det är också klart av ett sädant förhållande aldrig kan ega rum i en stat der allmänna opinionen erkånnes såsom den. makt som skall och bör regera staten, samt på ett eller anvat sätt äfven utofvar denna makt. Der kunna några ynglingars handlingar aldrig vara at någon betydelse i och tör sig. Men der man icke will tillerkänna allmänna opinionen rätten att bestämma om statens gång, der är det naturligt att man betvraktar alia meningsyttringar, som göra anspråk på att göra sig gädande, såsom en af de saker som man mest bör bevaka; och då är det åtven uaturhgt att ungdomens handhngar suga 1 betydelse hos de styrande, emedan det år ungdomen som genom sin naturliga liflighet är böjd att först ge dem luft. Man förskafttar dem sålunda eu konstgjord betydelse, som. de genom sin inre hilt otva icke ega. Man har ansett Alexanders uppstigande på tronen beteckna begynnelsen at en ny td rymd for Kyssland, som skulle utmärkas at otfvergängen ull ewvt liberalt styrelsesävt derstådes. Man har gjort stora slutsatser af Alexanders arbete tör upphätvandet at litegenskapen i sitt stora rike, och man har sagt att han strälvar att förbereda Ryssland for eu konstitutionelt styrelsesystem. Man kan visserligen icke vänta, har man menat, att så alltför snart få se en represemauiv folkförsamling hålla simma sammankomster i Ryssland, men regeringen derstades erkänner att det finnes och bor få finnas en allmän opinion, hbvartill den bör lyssna och hvaretter deu bör rätta sig, och det utgör just den konstitutionela styrelsetormens väsende. Mycket har onekligen också talat för denna åsigt. Alexanders regering har varit en helt annan än hans faders och ett bemödande har visat sig hos densamma avt låta tolkews meningar utöfva inflytande på sig. Dev sista steget att tillsluta petersburger universitetet, hvilket endast kan förklaras genom en helt aunan uppfattning, är