Göteborgsposten – 19 oktober 1861, sida 2

Sedan mer än en månads tid tillbaka har du, för hvarje gång jag lemnat fram åt dig detta papper till undertecknande, vägrat efterkomma min önskan och du har afvisat mig under en mängd förevänningar. I dag måste frågan likväl med allvar lösas. Jag har tåligt väntat, i tanke att dina känslor som god medborgare slutligen skulle taga öfvervigten ; men du tyckes fortfarande vilja ställa dig mellan en aristokrat och nationens hämnd. Akta dig, Pricur! Ditt beteende kan synas underligt för de sanna patrioterna. Vill du nu lära känna sakernas rätta grund ? Fouchå har fördel af att denne man lIefver och jag är intresserad i att han dör. Du finner att jag i tydhga drag tecknar situationen. Betänk! I denna stund förenar Fvuch sig med Robespierres fiender; då du tjenar honom, blir du äfven den store mannens fiende. Om Robespierie faller, skall det du gjort för Fouchå icke gagna dig, ty du är ansedd för att vara en af triumvirernas anhängare och du skall falla med dem. Om Robespierre deremot qvarsitter vid makten, skall du, om du tjenar Fouchå, i farans stund bli diktatorns fiende, och Robespierre skall ej förlåta dig! Bamboulå tystnade. Pricur de la Marne hade med största uppmärksamhet afhört honom och utan att yttra ett enda ord. Han eftersinnade djupt. En temligen lång tystnad följde på detta lilla samtal, och Bamboulå med sin vanliga