ven nu började skrifva sitt namn under, utan att bry sig om handlingarnes genomläsande mer än i afscende på de lifdömdas namn. — Har du några nyheter från Paris? frågade han och strödde sand öfver första namnteckningen, samt lade derefter det olycksbringande Pappersarket likgiltigt åt sidan. — Ja! svarade Bamboulå. — Nå? — Saint Just har inkallats från Nordarmåen. — Af hvem? — Af Robespierre, och han skall vara i Paris d. 7:de. Pricur höll tillbaka pennan, just då han skulle underteckna den andra dödsdomen och såg forskande på Bambonla. — Vet du bvarföre? frågade han. — Ja, svarade Bamboulå, och du vet det sjelf lika bra som jag. Prieur höjde hufvudet och hans blickar blefvo än mera spörjande. — Har du icke i dag på morgonen fått bref från Fouch6, Barras, Vadier och Tallien? fortfor Bamboulå med ironisk ton. Prieur bet sig i läpparne, fattade åter pennan, som han lagt ifrån sig, och började ånyo underteckna de vigtiga dokumenten. (Forts.) t