Fjäriln tog ett steg framåt; men soldaten, som hastigt sett sig omkring, höll honom i detsamma tillbaka. — Du skall bli följd, fortfor han; man spionerar på oss. — Jag skall lära dem... mumlade Fjäriln. — Du skall låta förfölja dig, afbröt soldaten. Man skall ej angripa dig, derföre att du skall vara den starkaste, men man skall söka förmå dig att tala. Du skall låtsa ge vika... — Nå? inföll Fjäriln, -Låt dem dyrt betala dina angifvelser, på det du må ingifva mera förtroende... — Hvad skall jag säga? — Att du vill rädda fröken de Niorres och, mins det väl, att du lyder galerkonungen? Fjäriln ryste till. — Har du bört? återtog soldaten med befallande ton. Du skall tillägga, att jag, Jacquet, likaledes lyder galerkonungen . — Och Bonchemin ? — Om honom skall du icke yttra ett ord. — Vidare? — När man af dig fått dessa upplysningar, skall du lofva att lemna andra, och då skall man släppa dig. Du skall göra hvad jag sagt dig. — Men om man ej släpper wig? (Forts.)