Göteborgsposten – 17 oktober 1861, sida 1

Mot medlet af juli månad 1794 hotade redan en andra revolution att brista ut, men kanske snarare i Konventets sköte, än på gatorna, och öfver hela Frankrike gjorde de oroliga medborgarne hvarandra frågor om de möjliga verkningarne af det nästan allmänna missnöjet, hvilket hittills endast kunnat qväfvas genom terrorismen. Läsaren torde ana, att vi nu hastigt återföra honom till Frankrike, ehuru dock för att snart återvända till Antillerna; tvenne af de förnämsta personerna i vår berättelse befinna sig i detta ögonblick i så kritiska omständigheter, att vi måste titta till äfven dem. Man minnes måhända de bedröfliga händelser, som vid tiden för den franska eskaderns afsegling till Antillerna drabbat vicomte de Renneville och Blanche just i det ögonblick då en stråle af hopp lyst för en kort stund i deras ögon. Vi återvända till Brest, sex veckor efter det vi lemnade denna stad och samma afton som de händelser egde tum på Trinidad, hvilka föregingo den förfärliga naturrevolution, som vi sökt beskrifva. Gatan BSept-Saints var denna afton alldeles afstängd af en tät grupp sansculotter, sjömän, personer ur alla klasser, hvilka omringade tvenne gatusångare, en karl och ett fruntimmer, som