Göteborgsposten – 1 oktober 1861, sida 1

menter öfver deras goda utseende och, afhållen som han var, visste han att vid sig fängsla denna unga skaras uppmärksamhet. Doktor Cesar hade länge bott i kolonien. Han hade år 1760 anländt dit från Frankrike (ty doktorn var fransman) och hade nu i 34 år skött sin praktik till synnerlig belåtenhet för invånarne på Trinidad. Doktorn hade under dessa tretiofyra år samlat sig en betydlig förmögenhet. I spanska kolonierna var lyxen vid denna tid verkligen fabelaktig och penningar utkastades med fulla händer: ingen af doktorns förnäma klienter hade vågat komma och konsultera honom, utan att på ett frikostigt sätt belöna honom, och för hvarje afton under den goda tiden stoppade läkaren öfver 1,000 francs i sin sekretär. Dertill kom att doktorn åtnjöt det största anseende; och han visste fullkomligt att deraf begagna sig. Doktorn gick som sagdt, af och an i klostersalen, snusande ur en fin dyrbar dosa. Han hade kommit fram till gueridonen, vid hvilken Mary arbetade med Juanna och tvenne andra pensionärer af hvilka den ena kallade sig Angeles och den andra Incarnation. — Ah, miss Mary sade doktorn leende, min vackra blomma från norden, hvad tycker ni om Pucrto-Espanna ?