Article Image
sämre klasserna ännu äro för djupt sjunkna. ; Men båda partierna finna sin anknytningspunkt i Rom. I egandet af denna gamla verldshufvudstad ser italienska folket symbolet för sitt lands pånyttfödda storhet och inträde inom de talegande makternas råd. Och kejsar Napoleon kan ej vilja uppoffra det folk han sjelf skapat för en presterlig Sardanapalus, mot hvars makts begrepp som andlig de verldsliga prerogativerna alldeles stå i strid. Det ztalienskt-franska handelsfördraget är nu färdigt till undertecknande, och skall redan d. 1 januari 1862 träda i kraft. De båda folken ställa sig på den bredaste basis af ömsesidig jemlikhet, såväl i kommersielt som maritimt hänseende. — Staden Mailand har vid underrättelsen om det anbud, som gjorts Garibaldi från Amerika, tillställt generalen följande adress: General! Res ej till Amerika! Folket har förtroende till er, och ni måste hafva förtroende till detsamma. Italiens enhet är på långt när ännu icke färdig. Ni har lagt den säkraste grundvalen dertill. Ni allena kan fullborda verket. General tvifla ej på på er uppgift och var försäkrad om, att det italienska folket icke skall visa sig er ovärdigt. Vi vänta på er, general, att ni må töra oss till Rom. Preussiske konungens beramade möte med kejsar Napoleon ger redan anledning till många och vidlyftiga kommentarier, hvari möjligheten af konung Wilhelms plan att ena Tyskland utgör qvintessensen. Vi torde senare återkomma till denna vigtiga och önskliga plan; här hafva vi tillsvidare mest att hålla oss till de nu pågående valrörelserna inom Preussen, för att deraf sluta till hvad understöd eller motvigt konungen kan ha i sina enhetssträfvanden. Det är nemligen otvifvelaktigt att Preussens regime måste, från den stund det ståller sig med öppet vizir i spetsen för det nationala partiet, bli fullt liberal med bortkastande af all smak för reaktionism, junkerdom och bigotteri. Derförutan skall det ej kunna slita de olika staternas folk med sig och ytterligare till sig ansluta en mängd duodesstater. Den politiska partiställningen inom sjeltva Preussen är derfore ej ovigtig att känna. Central-valkomiteens generalförsamling öppnades i Berlin för åtta dagar sedan och dess program kan redan nu icke missförstås. Det är afgjordt reaktionärt och skall nå sitt föresatta mål genom samverkan afjunkerpartiet och det gamla skråväsendets förstockade anhängare. Derjemte är det klart, att detta junkeroch skråparti förenat sig med en annan vigtig faktor inom reaktinoen: det katolska partiet. Mot getta reaktionära parti, representeradt af godsegare och handtverkare (spridda ötver hela landet) samt det katolska partiet står nu det nationalt protestantiska partiet, men tyvärr är detta splittradt, då motpartiet redan, efter hvad som framgått vid en mängd olika möten enats och samverkar. Vigtigt är härvid, hvad parti den i Preussen så mycket betydande embetsmannaklassen skall taga. Dess verkliga politiska åsigter äro bestämdt konservativa, men de sortera förmycket under konungamakten, för att icke, om än blott skenbart, kasta sig in på liberalismens läger om regeringen omfattar frihetens och tramåtskridandets sak. Enligt engelska tidningen Morning Post underhandla England, Frankrike och Spanien om en gemensam intervention i Mexico. Ingen landstigning af trupper skall dock komma alt ega rum derstädes: de allierade utskicka endast krigsskepp. Tullen i Mexicos hamnar skall upptagas af de förbundnas konsuler, hvilka bilda en internationel kommission. Detta förhållande skall fortfara, tills dess alla fordringar blifvit betalda. Fördraget skall annu 1 år komma till utförande. — Warrior, den första af Englands stora pansarfregatter, har gjort sin forsta profresa från Greenhithe till Porthsmouth. Profvet utföll otver all förväntan gynnsamt. Det tunga fartygets (det väger öfver 180,000 centner) styrande lemnade intet öfrigt att önska och hastigheten uppgick med blott delvis maskinkratt till 14!; mil i timmen. Hafvet var under resan jemnt som en spegel, så att man ej kunde tälla något omdöme om fartygets sjoduglighet. Från NewYork skrifves d. 14 sept.; att den lagstiftande församlingen i Kentucky beslutat befalla dervarande sydtrupper att draga bort, men vägrat att befalla nordtrupperna datcamma Mi ltunnnnAunaA mala JAannfuora att

27 september 1861, sida 3

Thumbnail