Göteborgsposten – 25 september 1861, sida 2

som ännu stängde vägen för honom, och rusade ned på kajen... Fjäriln var der och stod med en åra höjd af bans senfulla händer -emot sansculotterna. Vargtanden och Hvalfisken kastade sig, besegrade af öfvermakten, ned i båten, der de ännu förföljdes af sina fiender. Färiln sjelf kunde icke länge motstå: hans åra krossades . .. Han kastade bort stumparne och grep med sina jernfingrar två af dem som stodo honom närmast i strupen. -— Skjut på dem! skrek Ance. Skjut! Gevären sänktes . . . Fjäriln stod på yttersta kanten af kajen ... Jacquet skyndade fram, grep kollossen i kläderna och drog honom med sig ned i sjön. Trenne skott ljödo . . . men kulorna träffade endast tomrummet. Henri låg utsträckt på marken, bunden och omringad af de jublande sansculotterna. Blanche låg afsvimmad utan styrka i grefve de Sommes armar. Klockan slog tolf i fängelseuret. La Perle klarade sina försegel och man kunde i staden höra matrosernes sång ombord, medan de vindade upp I l ankaret.