I varjebanda. Farligt granskap. — En fransk soldat som var anstäld vid kommissariatet vid 84: de regementet, hvilket ligger i garnison i Tours, märkte, när han om morgonen kom in i köket, en betydlig minsknnig i det bröd han föregående afton lemnat qvar der. Först trodde ban, att stöld var begången, men vid närmare undersökning upptäckte han, till sin stora förskräckelse en obekant, grå, ormformig kropp, som ljudlöst skjöt fram ur en öppning i väggen och bvarje gång tog några bröd med sig, så att förrådet ansenligt förminskades, I sin förskräckelse ropade soldaten på underofficern, ock denne kom snart underfund med att den ohygglige grå ormen hvarken var mer eller mindre än snabeln af en elefant. Egaren af ett menageri, hvilket nyligen anländt till staden, hade nemligen erhållit tillåtelse att inqvartera en elefant i en lokal, som gränsade till kasernens kök: djuret, som kände lukten af det varma brödet, stack in snablen genom ett hål i brädväggen och gjorde sig i godan ro ett riktigt kalas på soldaternas bröd. Med ett ord sagdt, elefanten bade under natten förtärt mellan 50 å 60 marker bröd. Menageriets egare måste naturligtvis ersätta kompagniets sergeant den förlust han lidit genom att plötsligen och utan sin vetskap få en så kolossal kostgångar. Hvarför förslår intet för kronan? En bonde, som på något sätt kommit att betrakta regalierna, stod länge och vände på kronan. Åh fan! ropade han slutligen, Hvad menar du med det ? frågade en kammarherre, som stod bredvid. Jo, svarade bonden, jag har länge undrat hvarföre ingenting förslaget (räckt till) åt benne (kronan), men nu ser jag, att hon är utan botten. En slagtaredräng motade tvenne oxar, Hvar ska ni tre oxar ta vägen? frågade en spefogel. — Vi skola gå förbi den fjerde, svarade oxföraren. pA a a emm