Göteborgsposten – 20 september 1861, sida 1

dess möjliga verkningar anställer Pimes i en af sina ledande artiklar töljande reflexioner: Det berättas säger wudningen, att Cromwell höll på att lemna England för att flytta ötver till Amerika, då det fartyg å hvilket han gått ombord med hela sin familj, och som låg segellärdigt a Themsen, blet hindradt att atresa genom en kungug proklamation. Berättelsen har otta buitvit omtalad tör att illustrera det okloka 1 aw med väld, soka yvarbälla 1 ett land de personer hvilka beslutat att soka sin lycka annorstädes. Långt före Cromwells tid hade dock friheten aw röra sig elter behag upptagits säsom bestämning i mer än en karva, och alltsedan dess hatva engelsmånnen föredragit att lefva tor Oppna dörrar, under det deras grannar å fasta landet förse sina gränser med bommar och ngiar. Slutigen har Frankrike tagit efter Euglands exempel, hvad betraflar evgelska uudersäter, Sverige har helt och hället upphäft de torderfiga passen och en allmän tendens att tormidra passystemet har uppenbarat sig otfver hela Kurvpa. Icke torr markte dock denna pesvtor alla resande, all den var på vägen av bliva bannlyst i Gamla Verlden, innan den sukte sig. evw nytt hem 1 den nya. Hade Cromwell letvat 1 vara dagar, hade han icke tununiv det svärt av slippa bort trån England, men skulle deremot enligt all saunolkhet halt ganska yanskligt alt komma in i Amerika. Enugtv de sista bestammelserna ullätes lingen person alt landa 1 Forenta Staterna utan pass ifrån en af Forenta Staternas ministrar eiler konsuler, eller, Hall han är en främling, utan pass från sin egen stals regering, konwasignueradt at en at Förenta Staternas ministrar eller konsuler. Alresa från landet bevakas med samma forsigtughetsmåltt, som ankomsten derull, och i dev hela taget är det uppenbart, att passpesten, med alla dess valkända symptomer, och det af ett temligen elakartvadv slag blivit otvertord till Amerika, Vi skulle skåmmas för att upprepa alla de i ögonen fallande immkastv, som vi mäste antaga av hr Seward besvarat för sig sjelt, innan han företog sig detta steg. Han kan icke halva varit okunnig om, att passväsendet, under det att det otva atskräcker oskyldiga resande från aut göra de resor de skulle onska, dock utgör blott en leksak för dem som konspirera. Han måste hafva kännt, avt den mest noggranna vaksamhet icke kunnat hindra MazzZini från att genomresa Ivalien eller Orsinis bundsförvandter från att intränga i Frankrike med sina nattsäckar, uppfyllda med dödande projektiler. Han måste hatva otvervägt alla töljderna af att skapa et förledande intresse alt smuggla, icke varor, utan personer, samt verkningarne af alla de fel, som sällan underlåta att visa sig i spionerandets fotspår. Svårigheten af att bevaka en kuststräcka af flere hundrade engelska mil kan icke hafva undgått honom, och omöjligheten af att bevaka all förbindelse med Canada tyckes hafva gjort så starkt intryck på honom, att han utiett bi