att komma in, så kastas han utför klippan! Hören j! Fyra grenadierer stego hastigt upp, men: den hotade medborgaren dröjde icke, tills man ! hann utföra öfverstens order. Han vände sig hastigt om och aflägsnade sig alldeles gul i an-. sigtet med raseri och en hotande åtbörd. j Brune hade återtagit sin lorgnett och såg forskande utåt hafvet. — Nå? sade Augereau till honom. -— Ah! inföll öfverstlöjtnanten, jag ser nu Victor Hugues slup! Han vände sig derefter om, för att trycka öfverstens hand, och hviskade hastigt till honom några ord. XXX VII. Klippan. Den klippa, på hvilken Portzic låg, var (och är det ännu) nära 80 fot hög: hafvet bröt sig vid hög sjö mot klippans fot, som det dock knappast vidrörde när det var ebb. Klippan, som å Kilen till visserligen var ganska tvär, kunde dock derifrån, om än med möda bestigas. När engelsmännen hade, ett par dagar förut, försökt att samtidigt landstiga på vestra sidan af Finisterre, i hopp om att kunna eröfra de illa