Göteborgsposten – 14 september 1861, sida 2

— Han är fången? svarade den arma flickan; men han kunde dock under tumultet skicka mig hit, för att rädda er från döden. Kommen! Lågorna tilltogo och slogo, drifna af vinden, ihopa till nästan en enda, i det de bröto sig fräsande mot klippväggen, som de begärligt slickade och beröfvade de band af mossa eller gräs, som vågade sticka fram ur remnorna. Härunder tilltog sansculotternas kannibaliska tjut och deras dansar blefvo allt vildare. Det menskliga hade redan för längesedan uppslukats af vilddjuret, som nu frossade emedan det inbillade sig inandas blod och brand ... och hinlen återspeglade i rödt den hemska scenen. XXXVIIL Le Portzic. Skogen Portzic omfattar en hög bergsudde, som inskränker inloppet till Brest:s redd och knappt lemnar fartygen en passage af en hall lieues bredd mellan uddens och den motsatta strandens granitskär: detta inlopp kallas allmänt kilen. Längre utåt hafvet aflägsna de båda stränderna sig från hvarandra och bilda genom sina inskärande, halfcirkelformiga vinklar, tvenne yttre reddar, som bära namnet Cumaret och Berthaume. Inloppet till Kilen är deladt i tvenne myc