Göteborgsposten – 6 september 1861, sida 2

engelsk manufaktur blifvit uppförd: de utgöra barberaren Arkwrights första spinningsoch kardmaskiner. När han brukade lemna sin badstuga och sitt tvållödder, för att tänka öfver och kombinera hjul och kuggar, började hans hustru banna honom, för det han icke skötte sina göromål. Om detta fruntimmer på sin tid kunnat i en dröm se de mäktiga resultater, som dessa klumpiga maskiner voro bestämda att framkalla under loppet afett århundrade; de millioner slafvar, hvilka skulle under piskan odla bomull, som deras fina fingrar skulle spinna; de skeppsflottor, som de skulle skapa att mata dem; Liverpools stora hamn, som de byggt, palatsernas stora stad; Manchester, som de byggt upp; de ofantliga rikedomar som de hopat, och det välstånd, som de skänkt åt millioner, — hon skulle då ha drömt en dröm, öfverglänsande alla sagorna i Tusen och en Natt, och ån mera en dröm, som skulle bli en verklighet. Låtom oss derföre böja oss inför dessa gamla maskstungna maskindelar och tacka Gud för att deras uppfinnare visste mera än att taga folk 1 näsan. Till kontrast mot Arkwrights grofva modeller se vi nära derintill en spinnmaskin i våra dagar. De klumpiga trästyckena hafva lemnat rum för lätta och fina jernmaskiner och Arkwright sjelt skulle knappast kunna känna igen de förändringar hans egen uppfinning undergått i ett århundrade. ileteoroiogiska iakttagelser.