Göteborgsposten – 6 september 1861, sida 1

man, vid hvilken hon äfven var fästad genom barnet... Grefve de Sommes afbröt med en rörelse med handen Lonore. — Man hade kunnat tvinga markisen till denna förening, sade han, men när den gamle ädlingen återvände hem efter förrättad vigsel från kyrkan, anvisade han åt sin nya maka de rum, som upplåtits åt henne och drog sig tillbaka till sina med en ed, att ingen af makarne skulle öfverskrida den tröskel, som skiljde de båda våningarne åt. Hvad barnet angår, visste nog markisen, att det icke var hans... -— Och han samtyckte till att lemna sin förmögenhet åt detta barn, som likväl ej var hans eget? sade doktorn förvånad. — Äfven dertill blef han tvingad. — Men hvarföre ? — Emedan man förut beräknat allt; emedan markisen kunde genom testamente mycket väl göra sin hustru arflös, som lagen ej beskyddade i detta afseende, men icke sin dotter, alldenstund ett sådant steg skulle hopa vanära öfver hans namn. Markisen hyste djup aktning för detta namn, hvilket lemnats honom så rent af hans fäder. Jag har alltid trott, att det varit hotelsen om att markisen skulle få se detta namn smutsadt, som tvingat honom till den äktenskapliga förbindelsen. Då markisen uppoffrat sig sjelf,