Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. — Om familjen dHorbigny! utropade fröken de Morandes och reste sig upp i sängen: låt honom komma inl... Jag vill tala vid honom, innan jag dör. Med dessa ord föll hon tillbaka på bädden, liksom om de alldeles utmattat henne; Blanche lät henne inandas litet luktsalt. Doktorn hade åter öppnat dörren och vinkat med handen åt en person, som höll sig dold i korridoren. Det var grefve de Sommes, hvilken genast inträdde i cellen: men innan han hunnit) taga ett steg mot den sjuka, hade en oförutsedd händelse plötsligen inträffat. Då Bertha hörde familjen dHorbignys namn uttalas, bade hon skyndat fram till fröken de Morandes säng. — Familjen dHorbigny! hade hon utropat. Ni känner min familj!... Ni har kanske varit bekant med min far ? Ni vet då, hvem som är min mor? x) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—205.