Göteborgsposten – 2 september 1861, sida 1

plötsligen, och innan någon kunde förhindra det, sprang hon upp ur sängen, stötte med feberaktig styrka omkull grefven och rusade ut i korridoren, Blanche och Lonore ville skynda ut efter benne, men grefven sprang hastigt upp, grep deras händer och höll dem tillbaka. — Gån ej ut! sade han, då ären j förlorade I Utan att lemna dem tid att svara, skyndade han ut i korridoren, stängde igen dörren och låste den utifrån. Utan att hejdas af ropen från de innestängda fruntimren, kom han fram till ändan af korridoren. Ett fönster vette åt trädgården och grenarne från en stor ek räckte ända fram till fönstret. Grefven öppnade fönstret, sprang upp i karmen, svängde sig derifrån ut på en gren och firade sig ned på marken. Han skyndade derefter genom trädgården till grinden, som förde till skogsdungen. Der undersökte han med en snabb blick busksnåren. — Roquefort! sade han halfhögt. Ingen svarade honom. — Roquefort! upprepade han. Gevärselden, skriket och stojet från de stridande hördes ända bort der han var. Roquefort! skrek han vredgad för tredje sången. Men ingen svarade,