mor från den fattige och den rike. Och at förnuftiga affärsmän skola sända sina pennin gar öfver till Amerika, för att köpa papper som nästan säkert skola afvisas på den all männa marknaden, kan icke komma i fråga Den enda utsigten för unionens norra state är att fördelaktigt kunna forsälja de stora för råder al födoämnen, som de hafva i hände och som de kunna få. Några tretiotal milli oner engelskt guld kunde gifva näring å krigslågan ånyo samt en ny påstöt åt de nordliga staternas slocknande bitterhet, såvä som åt de atlantiska stådernas handel. Sol sken, ett tillräckligt solsken, skall befria Eng land från nödvändigheten att uppköpa fodvämner at amerikanarne och skola såtta engelsmänner I stånd att spisa sitt eget bröd och behåll: sina penningar. Om Frankrike skall få er icke alldeles dålig skörd och om Englands spanmålsafkastning skall blifva åtminstone me delmäåttig, så skall det vara god utsigt fö fred i Europa under de närmast följande tolj månaderna. Sysselsättning och fulla magui skola hindra verlden trån att inlåta sig i gra och stridigheter. Himlen — äfven den mate riela himlen — har långt mera att göra der med än menniskornas passioner och stämplin gar. Det innehålles mera krig i en end: dags regn, än i franske kejsarens mest äre lystna planer och mera fred i en enda för middags solsken, än tillochmed i en handels traktat.