Göteborgsposten – 19 augusti 1861, sida 2

död, och alla skola underkasta sig min vilja, utar att ens uttala en klagan. Dessa män äro mina Jag bade ett förslag, som jag ville sätta i verket. nemligen, att fara till Antillerna med alla dess menniskor, som äro mig tillgifna, och der börja mina forskningar efter Charles, tills jag blifvi fullkomligt öfvertygad om hans död. Jag trodde Leonore och Blanche vara för alltid förlorade för 088... — Men nu? sade Jacquet. — Nu skall jag utföra detta förslag, mer dock dessförinnan söka reda på de unga flickorna och dessa skola fara med oss... — Men er återupprättelse? men hämnden 4 -Framför allt, sade vicomten, skall deras lycka, som lidit så mycket, blifva betryggad! Se. dan skola vi fortsätta vårt arbete ... Nå! tro ni nu, att jag skall kunna skaffa upplysning om galerernas konung . . Jaequet skulle just svara, då starka rop och skri hastigt ljödo från gatan och ett rödaktig sken trängde in genom fönstren. De båda männen sågo ut: en stor tropj sansculotter befann sig utanför det af vicomter bebodda huset, svängande sina tända facklor och utstötande förfärliga tjut. -— Hvad är det? sade Jacquet. Ett hårdt slag ljöd på dörren. Jacquet såg på vicomten: denne gaf honom ett tecken at